Varmt välkomna till Sunderby folkhögskola i Luleå!
Vi värnar om hela människan och bildning för alla, oavsett om det handlar om en kurs, en lunchservering eller ett projekt. Hur du än möter oss hoppas vi att du känner den omtanke och värme vi vill förmedla till dig.
Bild från en minnesbok om Bodens folkhögskola. Fotograf och årtal okänt.
Sunderby folkhögskola grundades år 1896 i Bodens kommun av kapten Emil Melander, då han var där på uppdrag att rekonstruera Övre Norrlands försvar. Historien förtäljer att när han väl var på plats fascinerades av miljön, människorna och deras kamp att klara av vardagen. Men framförallt uppmärksammade han invånarnas svårigheter med utbildning. I februari år 1986 köpte Emil för egna medel Villanderska Villan samt Edfast hemman på Hildursborgsområdet i Boden. Villan kostade honom 15 500kr och hemmanet 8 000 kr. Huset var tyvärr i ofärdigt skick då det saknade brädfodring och golv.
Mitt i förberedelserna tvingades kapten Emil Melander att lämna Boden för uppdrag i tjänsten. Han skrev till Yngve, brodern:
”Bygg och gör färdigt, om du vågar! Vågar du inte så får vi vänta.”
Tack och lov vågade Yngve fortsätta bygget även om det såg mörkt ut, det hade nämligen inte kommit in en enda ansökan till skolan.
Hans bror argonomen Yngve Melander rekryterades som den första pedagogen och vår folkhögskolas första rektor, med en tidigare erfarenhet som lärare på en av Sveriges första folkhögskolor Hvilan. Yngve blev kvar till år 1907, då han flyttade till söderut och blev rektor för Önnestads folkhögskola.
Vid den här tiden var inriktningen att utbilda länets ungdomar inom lantbruk – med målet att utbilda för att sedan självförsörja. Utbildningen grundade sig i den kristna läran och nykterhetsrörelsens ideal under parollen ”Be och Arbeta”.
Bodens folkhögskola var Sveriges första skola att erbjuda både undervisning och internat för både pojkar och flickor – även känt som samskola.
Bild på kapten Emil Melander, hämtad från boken ”Lära för livet”. Fotograf och årtal okänt.
Lördag den 17 oktober 1986 invigs Bodens folkhögskola, den första folkhögskolan i Norrbotten.
”Byggnadsarbetarna har varit verksamma in i det sista; några snickare håller fortfarande på att lägga de sista golvplankorna på plats. På morgonen är byggnadsställningarna rivna, gården torvlagd för att binda sandlagret på tomten. Strax före invigningen slås de sista spikarna in, träbitar och spån sopas ned för trapporna och arbetarna tågar segerglada ut på gården. De har klarat uppgiften.
När skolklockan ringer till samling står 37 st blivande elever på skolgården beredda att börja i den första folkhögskolan. Trettio är norrbottningar, sex kommer från Västerbotten och en från Västernorrlands län.
Bild på Johannes Hallbäck, hämtad från minnesbok för Bodens folkhögskola. Fotograf och årtal okänt.
Efter hot om nedläggning år 1908 gjorde verksamheten en kort avstickare till kommunen Älvsbyn. Tiden i Älvsbyn var tillfällig medan skolledningen letade en lämplig plats ”mellan Luleå och Boden”. I Luleå hittade skolledningen till slut ett hemman i Södra Sunderbyn år 1910. En del av dåtidens hemman* står kvar än idag, byggnaden Gammelgård.
*Hemman är ett äldre begrepp med betydelsen bostad, boning, hemvist, hem och som i Sveriges landskapslagar och kronans jordeböcker avsåg en på landsbygden av åtskilliga ägor bestående och bebyggd gård och jordbruksfastighet med visst mantalsvärde. Källa Wikipedia
I boken ”Lära för livet” av KG Nordström står att läsa:
”Sant är att kontinuiteten i folkhögskolans verksamhet aldrig brutits under hundra år. Det berodde främst på Johannes Hallbäck, som 1901 värvades som lärare till Bodens folkhögskola. Tillsammans med polismannen August Berglund räddade Hallbäck folkhögskolan från att läggas ned. Det skedde vid ett dramatiskt styrelsemöte i Boden år 1908. Hallbäck förde Bodens folkhögskolas program vidare via Älvsbyn till Sunderbyn, där han verkade som rektor till 1943.” Text av KG Nordström
Foto på kapellet i Sunderbyn, från Luleå kommuns stadsarkiv. Fotograf och årtal okänt.
Från början grundade sig utbildningen i den kristna läran och nykterhetsrörelsens ideal under parollen ”Be och Arbeta”.
I en broschyr för sökanden år 1948 står bland annat att läsa:
”Det moderna samhällslivet, som sammanför människor på ett helt annat sätt än förr, och som ställer dem inför nya frågor och problem i ständigt större antal, gör, att det blir mer och mer nödvändigt att äga kunskap om samhället, dess öden och utveckling.
Upplysning är behövlig, var man än ställes i livet och vad man än kommer att ägna sig åt, och ju mera upplysning en människa fått, dess större utsikt är det, att hon skall bli en god och nyttig samhällsmedborgare och ej en av ensidiga klassynpunkter eller fördomar bunden person”
Upplysning och kunskap är det bästa kapital, som kan medföras vid utträde i livet, ty det kan >varken, rost eller mal< förstöra, och det finnes alltid till hands, var och när det behöves. Mången har som äldre beklagat, att han ej i sin ungdom fick inhämta nödiga kunskaper. Och felaktigt är den uppfattningen, att blott den unge mannen men ej den unga kvinnan en ansvarsfull uppgift fylla. Men utan insikter vansköter hon sitt kall till skada för både hem och samhälle. Och även som samhällsmedborgare är kvinnan i behov av ökade insikter, ty utvecklingen har redan fört därhän, att den svenska kvinnan, är likställd med mannen ej blott kommunalt utan även politiskt. Därför ungdomar, använd de bildningsmöjligheter, som står Eder till buds!
Vår tid och vårt land behöver upplysta män och kvinnor!”
Ansökan till folkhögskolan
I samma broschyr fanns även information om ansökan: ”För att bli inskriven som elev vid skolan fordras att tio kronor erlägges i inskrivningsavgift. Elev ska även erlägga en skolavgift med 40 kr samt avgift för kost och logi för första månaden.” Vid denna tid var avgiften för kost 85 kr/månad och logi 20 kr/månad.
1963 fick Roland Larsson i uppdrag att starta upp en konstskola som en del av verksamheten. Då tog Sunderby folkhögskola emot 16 deltagare och utbildningen var treårig med målet att ”Upptäcka – Uppleva – Ta ställning”.
Konstskolan på Sunderby folkhögskola var den första i Sverige i sitt slag. Majoriteten av deltagarna värvades muntligen men numera sker antagningen (från och med årskurs 2) istället genom arbetsprover och personligt brev.
”Festlig Sunderbyfanfar för fina byggnader. Landshövding och fru Näslund, rektor Inge Staaf och skolans inspektör, Kyrkoherde Artur Lindgren, betraktar en av presenterna till folkhögskolan. Invigningen på lördagen av Sunderby folkhögskolas nybyggnader blev en samtidigt högtidlig och glad fest. Över det hela vilade en anda av framåtanda och optimism. Högst imponerande resultat kunde redovisas från skolan. Sakkunniga bedömare konstaterade att folkhögskolan kommer att inta en bemärkt plats också i det nya skolsamhället. Undra sedan på att tillfredsställelsen var stor bland de många gamla och nya vänner till Sunderbyskolan som kommit tillstädes!”
Text och foto från publicering i Norrbottens-kuriren 19610313.
Fotograf: Norrbottens-kuriren. Foto från Luleå kommuns stadsarkiv.
På bilden: Landshövding och fru Näslund, rektor Inge Staaf och skolans inspektör, Kyrkoherde Artur Lindgren.
Gammelgård är vår äldsta byggnad, byggd på 1700-talet. En del av det hemman Sunderby folkhögskola köpte vid flytten till Luleå, Södra Sunderbyn.
En kärlekshistoria: År 2013 fick Sunderby folkhögskola besök av Sigrid Henriksson. Sigrids mormor föddes i Gammelgård år 1895, hennes föräldrar var Amanda och August Holm som bodde och ägde det hemman som Sunderby folkhögskola köpte år 1910. Sigrids mamma och pappa Hilda och Oskar Lundström möttes här på skolan i en av de första kurserna åren 1911-1912, de gifte sig sedan och fick Sigrid.
Text om detta möte nedtecknat av Sunderby folkhögskolas personal år 2013, som tog emot Sigrid och visade upp Gammelgård.
Foto från Luleå kommuns stadsarkiv. Fotograf och årtal okänt.
På bilden syns byggnaden Klostret, byggd under 1920-1922. Klostret hade de första åren 3 lärosalar och 15 elevrum samt 3 rum för lärarinnor. Namnet på byggnaden kommer inte från en historia som kloster, men det fanns vid denna tid ett plakat som tros ha hängt vid elevrummen: ”Tillträde för män förbjudet”. Detta plakat och regel för män sägs vara en anledning till att byggnaden fick namnet Klostret. Det var nämligen endast kvinnliga studeranden tillåtna i Klostrets elevhem.
Byggnaden är ritad av arkitekt V. Segerstedt och dekorerad av konstnär John Viberg.
Foto från Luleå kommuns stadsarkiv. Fotograf och årtal okänt.
En av Sunderby folkhögskolas tidigare byggnader, uppförd år 1915 från en timring från Södra Harads, där den fungerat som skolbyggnad. Nyhem var Sunderby folkhögskolas första egna internat. Byggnaden finns ej kvar.
Foto från Luleå kommuns stadsarkiv. Fotograf och årtal okänt.
Från en stomme av en gammal skolbyggnad i Karlsvik byggs Solhem upp och invigs år 1936. Solhem blev en plats för skolkök, idrott/gympa, slöjd och skolsalar. Här fanns även ett antal elevrum. Byggnaden finns ej kvar.
Foto från Luleå kommuns stadsarkiv. Fotograf och årtal okänt.
Bilden visar en områdeskarta, publicerad i en broschyr av Sunderby folkhögskola. Okänt årtal.
Platserna på kartan beskriver:
