Folkhögskolan är en utbildningsform som i första hand riktar sig till vuxna men det finns även kurser för barn. Grunden är dock att de långa kurserna ska ha en lägsta åldersgräns på 18 år. Kurser för barn brukar vara korta kurser, till exempel sommarkurser, höstlovskurser eller liknande. Det finns även korta kurser för vuxna och korta kurser som riktar sig till företag.
Kurs eller utbildning – På folkhögskolan kallas allt för kurs, det betyder att något som hos andra kallas utbildning hos oss heter kurs. Det är alltså inget direkt tecken på om det är en lång eller kort kurs/utbildning.
>> Se våra kurser/utbildningar här
Det som skiljer folkhögskolan från andra utbildningsformer är sättet en studerar på. Vi kallar det folkbildning. Inom folkbildningen är du med och påverkar utbildningen genom att aktivt delta i samtal, komma med idéer och bidra med dina kunskaper och erfarenheter i ämnet. Ett slags kunskaps- och erfarenhetsutbyte där vi lär oss gemensamt. Just därför kallas de som studerar på en folkhögskola för deltagare och inte elev. Du är här för att aktivt delta i dina studier.
Man kan säga att läraren är din vägvisare och källa till kunskap men att du själv ska upptäcka och utveckla din förmåga och kunskaper. Det kan i praktiken betyda att läraren lär ut kunskaper i ett visst ämne och därefter ger dig vissa instruktioner eller uppgifter som du antigen ensam eller tillsammans med de andra deltagarna ska lösa för att fördjupa era kunskaper. På så sätt lär du dig på djupet och växer som människa.
Bildning + utbildning = folkbildning.
Folkhögskolan och folkbildningen tror på allas förmåga och potential oavsett var en står just nu i livet. Det betyder att oavsett hur din förmåga ser ut just nu startar vi från ditt nuläge och tar oss vidare efter ditt och gruppens behov. Det ger oss stora möjligheter att anpassa utbildningen. För de som behöver mer stöd finns det flera olika hjälpmedel och resurser som deltagarstödjare. Läs mer om dem här.
Det finns 155 folkhögskolor i Sverige. En del folkhögskolor har en särskild profil dvs en idéburen grund för vad deras folkhögskola ska jobba för. Det alla folkhögskolor har gemensamt oavsett profil är att de inte är bundna av centralt fastställda kurs- eller läroplaner. Men som folkhögskola måste man ha Allmän kurs, det betyder att alla 155 folkhögskolor i Sverige har Allmän kurs. Utöver Allmän kurs är folkhögskolorna fria att skapa de kurser man anser behövs.
Folkbildningsrådet har som uppgift att bevaka folkhögskolan som utbildningsform i utbildningssystemet.
Folkbildningsrådet är en ideell förening som består av tre medlemsorganisationer: Studieförbunden i samverkan, Sveriges kommuner och regioner (SKR), samt Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).
Folkhögskolan står för alla människors lika värde och är en stark röst för demokrati. Vi tror på allas lika värde, rätt till bildning och individens egen förmåga. Därför är en välkomnande attityd för oliktänkande och likatänkande viktigt för att möten mellan olika människor bidrar till ökad kunskap, insikt och förståelse för olika människor.
De första svenska folkhögskolorna grundades 1868. Sunderby folkhögskola startades 1896 och är därmed en av landets äldsta folkhögskolor. Läs mer om vår historia här.
